Men när jag ser mina sår blir jag ledsen.

Konstiga känslor tar över och jag vet inte längre vad jag gör med mig själv och min kropp.

Men så fort jag tittar ner inser jag vad jag har gjort och tårarna rinner och jag ångrar mig direkt.

Jag tänker på vad folk tänker och undrar vad dom ska säga..

Jag önskar att ingen ser, att ingen säger nått.

Jag vill va ifred.

Jag måste få va själv. Gråta utan att dra med någon annan i det jag gör.

Vill egentligen inte att nån ska se mig så här.

Jag vill bara va själv och låta allt läka i sin takt.

Inte skynda på.

Jag  måste känna efter vad det är jag vill.

Men just nu vet jag inte!